Basen i en god hästhantering och hållbar ridning


HÄSTBEMANNINGEN



Basen i god Hästhantering och Ridning




Jag tycker det är vår skyldighet att lära OSS HÄSTENS SPRÅK, eftersom vi tagit ifrån den dess naturliga liv i vildmarken och vill använda den för sport och vårt eget höga nöjes skull.


Vi måste förstå hästens BEHOV och dess genetiska kodning. 


Inte bara påtvinga den vår träning och all vår teknik.


Först måste vi förstå hästen som biologisk varelse och dens naturliga liv, för att inte göra för mycket misstag redan från början.


Vi måste vara en VÄGledare, inte en dominant härskare. Men ändå ge hästen trygghet i tillvaron, inte bara kärlek utan någon som helst bakomliggande kunskap. Hur många hästar far inte illa pga att ägaren bara har kärlek att ge och inte har en aning om vad hästen behöver för att må bra?!


Ordet empati är väldigt bra. För känner man äkta empati för andra levande varelser, då LÄR man sig även om dem, för att kunna ta hand om dem som man har bestämt sig för att ta ansvar för, på bästa möjliga sätt.

Att ha häst är ett stort ansvar. De är totalt utelämnade till oss.



När man väl har etablerat en god kontakt så att man har en avslappnad och lyhörd häst som är öppen för att samarbeta, då är målet att den ska kunna arbeta biomekaniskt korrekt för största möjliga hållbarhet och för att kunna bära upp sin ryttare på ett så bra sätt som möjligt.



Många gånger begärs en alldelse för krävande samling av alldeles för unga hästar, vilket stressar dem och bryter ner dem, redan innan deras karriär har börjat.



Även äldre, färdigvuxna hästar måste få VARIERA mellan lösgörande arbete där de får sträcka ut nacken och ryggen och arbeta avslappnat på lång tygel med arbete i samling.



Att rida en häst under lodplanen är alltid förkastligt. Det är lika illa att en häst går bakom bettet och knölar i hop sig som att den biter sig fast i bettet och stressar med hög huvudföring. En böjd nacke är inte samma sak som samling.




Jag upplever att många problem mellan ryttare och häst är relaterade till bettet och att hästen inte känner fullt förtroende.


Är hästen stressad i munnen fortplantar sig detta alltid genom kroppen och snart har man både muskulära problem och även kommunikationsproblem.


Hästar är fredliga varelser och gillar inte konflikter.


Ibland uppstår det dock missförstånd


Vissa hästar sluter sig inom sig själva och blir introverta, de anses ofta vara lata och "behind the legs".


Eller så blir de explosiva och utåtagerande. Går på bakbenen, bockar, pullar, kastar sig ....


Ofta kan det vara så att de helt enkekt inte förstår sin ryttare riktigt. Eller att de har en stressig miljö, för lite utevistelse eller en kombination av alltihopa.


Alla är såklart dessutom i högsta grad olika personligheter och bör behandlas därefter. Jag anser att ryttaren ska anpassa sig efter hästen, inte tvärtom. Det är vi som ber om samarbete och kommunikation, inte hästen.


Hästen är fullt nöjd med att ströva fritt i en flock och äta gräs.


Så att anpassa är a och o. Dosera sin energi till varje individ, iaktta och känn efter.



Copyright. All Rights Reserved